Reglerna måste ändras så att regeringen får tid att ägna sin kraft åt att att styra riket. Riksdagens möjlighet att låsa ett statsråd till riksdagens talarstol genom kampanjer av frågor och interpellationer måste upphöra. Riksdagen ska tillsätta, kontrollera och avsätta regeringar. Men tanken att riksdagen ska fylla ministrarnas hela tid men upprepade debatter är absurd.
Det är orimligt att en energisk opposition kan tvinga statsråd att äga en stor del av sin tid åt att hantera politiskt missnöje. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin driver en arbetsmarknadspolitik som väcker starkt missnöje. (Ett missnöje som jag delar.) Enligt media dränker oppositionen honom nu i frågor och interpellationer, Aftonbladet och DN.
Jag har varit politiskt sakkunnig och planeringschef (stabschef) åt socialdemokratiska statsråd i regeringskansliet i åtta år och har därmed egen erfarenhet av att hantera floder av frågor och interpellationer. Jag tycker att det är en central del av vår författning att riksdagsledamöter kan tvinga statsråd till debatter och att svara på frågor. Men det är orimligt att denna rätt inte har någon gräns. Vid varje givet tillfälle har oppositionen knappt hälften av ledamöterna i riksdagen. Över tid har riksdagsledamöterna fått mer stöd av politiska sekreterare. Det innebär att de får större och större möjligheter att använda frågor och interpellationer för att debattera med och angripa sittande regering.
Jag menar att det politiska systemet, i bred enighet, borde skapa en ordning där man behåller den nödvändiga möjligheten till granskning och kontroll från riksdagen men ger regeringen det utrymme som behövs för att kunna ägna full kraft åt att styra riket. Det gör inte dagens ordning. Därför behöver den ordningen ändras.
Jag som sett Östros och Bodström besvara drivor av interpellationer kan givetvis fnysa åt Littorins krokodiltårar. Men vi som nu sitter i opposition bör ta upp en seriös diskussion om de framtida umgängesreglerna i riksdagen. Det finns, alla opinionsundersökningar till trots, för att tala med Rawls, en okunnighetens slöja om vem som ska regera efter nästa val och nu är tillfället att tala om vilka regler för umgänget som då bör gälla.
Andra bloggar om detta är: Eva-Lena, Johan Ingerö, Mina moderata karameller och Reza Javid.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Littorin, regeringen, socialdemokraterna, moderaterna, politik, konstitutionen, grundlagen, regeringsformen, interpellationer
fredag 16 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Ja att fundera kring umgängesformer är en bra idé och det gäller alla läger... oavsett vilket man gillar.
Det hela får inte bli en lekstuga där man fastnar i detaljer i stället för helheter.
Mer respekt och mindre spel för gallerierna (som KU)
Jag som är lite mer hand-on, se till att våra partikamrater inte bedriver denna (tyvärr ofta patetiska) typ av politisk kamp. Det gäller både interpellationer, frågor och KU-anmälningar. Om vi ägnr en hel mandatperiod i opposition till att visa i praktiken hur vi tycker att dessa instrument skall användas kan vi kanske få till en bra överenskommelse inför nästa
Nej, det håller jag inte med om. Eftersom de borgerliga utnyttjade reglerna på samma sätt gentemot den socialdemokratiska regeringen är det självklart att socialdemokraterna nu gör detsamma mot de borgerliga. Utan en bindande överenskommelse med de borgerliga partierna vore det naivt att frivilligt avstå från de möjligheter som systemet ger.
Jag tycker förstås du nu förespråkar en slags sandlådementalitet som är rätt skrämmande. Att föregå med gott exempel är ju fullständigt självklart - trode du lämnat 3-årsstadiet:-)
Skicka en kommentar