Olaglig avknoppning i fredagsdumpen

Statskontoret har idag lagt fram en rapport som visar att lagen inte medger avknoppningar. Så här skriver TT, vilket bland annat DN, SvD och SVT återger:

Marknadsvärdet, det vill säga det högsta anbudet, ska gälla enligt båda
kommunalrätten och EG/EU-rätten, skriver Statskontoret. Därmed är det inte
rättsligt möjligt för kommunen att rikta ett erbjudande till en grupp anställda.
Anställda kan lägga bud på en kommunal egendom som är till salu - men de ska
inte ha en särställning som anbudsgivare.

I Kommunal har vi en pragmatisk inställning till vem som driver offentligt finansierad verksamhet. Vi har jobbat med frågan en lång tid och ställer tydliga krav på hur processen ska gå till. Vi kallar vår modell för Solidaritet och valfrihet med ordning och reda. Det innebär att vi motsätter oss avknoppningar och andra modeller som inte noggrant granskar och värderar de som lägger anbud.

I moderatstyrda kommuner och landsting är dock ideologin överordnad praktiska konsekvenser. De styrande negligerar Fredrik Reinfeldt och hans mjuka retorik. För de moderater som bestämmer i kommuner och landsting är det bara två saker som gäller: privatisering och sänkt skatt oavsett konsekvenser för välfärdens kvalitet. Är det Reinfeldt som har en dold agenda eller är det bara så att hans parti struntar i vad han säger? Jag vet inte.

Det är klarläggande att Statskontoret nu visat att de avknoppningar som varit så populära sannoligt inte klarar en domstolsprövning. Frågan nu är hur de styrande i berörda kommuner ska kompensera oss skattebetalare för den skada dessa äventyr orsakat?

P.S.
Ni som sett Vita huset vet att nyheter som riskerar att stinka ska presenteras i fredagsdumpen, Take out the trash day. Ingen orkar läsa finstilt juridik fredag kväll. Statskontoret släppte denna riktigt beska och svåra nyhet nu på valborgsmässoafton. Alla journalister har gått hem och vem orkar bry sig om hur privatiseringar och upphandlingar kan gå till. När redaktionerna återigen är bemannade är detta old news vilket är det sista man vill ägna sig åt. Alltså tystnad och glömska. Heder åt TT som skrivit en artikel!
D.S.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om avknoppningar, privatisering, kommunal, reinfeldt, moderaterna, statskontoret, politik, upphandling, konkurrensutsättning

Skapa ett öppet svartfibernät

Vi behöver bättre konkurrens, bredare utbud och lägre priser på bredband och andra telekom-tjänster. Konkurrensen kan enbart skapas genom att många företag kan erbjuda sina tjänster över en gemensam infrastruktur. Det är orealistiskt att skapa många parallella infrastrukturer utom på några få platser. Jag vill att staten ska skaffa ett helt öppet nät. Staten ska enbart ha svartfiber (och koppar så länge det nu är intressant). De kommersiella operatörerna kan ansluta vilken utrustning de vill för att skapa sina tjänster.

Nu är det bråttom. TeliaSonera är på väg at säljas ut vilket gör att bolag som Telenor eller France Telecom tar över det de facto monopol som TeliaSonera har på infrastruktur på många ställen. Det vore mycket olyckligt. Bryt loss Skanova från TeliaSonera och gör om det till ett oberoende bolag som enbart tillhandahåller svartfiber till marknaden på ett konkurrensneutralt sätt. I det socialdemokratiska Jobbrådslaget har vi lagt fram detta förslag som rapporterats i Computer Sweden och Ny Teknik.

Svenska Dagbladet har avslöjat att Telenor funderar på att köpa TeliaSonera. Nyheten kommenteras på många ställen exempelvis i Computer Sweden, Sydsvenskan, DN.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om TeliaSonera, Telia, Telenor, France telecom, svartfiber, IT, politik, socialdemokraterna, jobbrådslaget

Stoppa hetsjakten på sjukskrivna

Regeringens politik innebär en hetsjakt på de sjukskrivna. Kommunals ordförande Ylva Thörn är skarp i sin kritik av regeringens politik. – Människor kommer att behandlas som slit-och-släng-varor. Regeringen har en medveten strategi som handlar om att misstänkliggöra enskilda människor som sliter och släpar för att få sin vardag att gå ihop. Den bild de vill etsa fast är att alla fuskar och att så den misstanken har visat sig framgångsrikt.

Sedan den första november 2007 arrangerar Kommunal manifestationer under parollen Kamp för rättvisa mot den borgerliga regeringens orättvisa politik. Kommunalarbetaren skriver om manifestationen på Mynttorget i Stockholm där Lars-Åke Almqvist talade om kampanjen mot regeringens försämringar för de sjuka.

Kommunal genomför en namninsamling på nätet och på papper mot förslaget. Initiativet till namninsamligen kom från Norrbotten som samlade in 6 000 namn på några dagar. Namninsamlingen har denna text:

Kommunal protesterar mot försämringarna för den som råkar bli sjuk!

Sjuka blir inte friska av hårdare regler eller sänkt ersättning. Ingen ska behöva förlora sitt arbete och gå från hus och hem om man blir sjuk, oavsett om du bryter benet eller drabbas av cancer.

Från 1 juli gäller:

- Sänkt sjukpenning

- Hårdare regler bland annat en ökad risk att sägas upp efter 6 månaders sjukdom

- Svårt att få sjukpenning mer än ett år

- Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering minskas

Vi kräver att regeringen skrotar förslagen och slutar med hetsjakten på sjuka.
Skriv på du med!

Andra bloggare som skriver om detta: En facklig förtroendevalds vardag, Patrik Renfors. Christina Meltin Westerlund, Ilona Sz Waldau, Dukez.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om sjuka, sjukskrivna, regeringen, politik, alliansen, kamp för rättvisa, kommunal, orättvisor

Regeringen, utanförskapet och sanningen

I dagens DN Ekonomi skriver Johan Schück en hård artikel (finns ej på nätet) mot regeringens utanförskapsbegrepp . Ingressen är osedvanligt skarp: Utanförskap är ett politiskt slagord, inte ett ekonomiskt begrepp. Siffrorna blir missvisande när regeringen buntar ihop helt olika grupper, allt ifrån förtidspensionerade till influensasjuka. Det är illavarslande att SCB ska åläggas att publicera en så politiserad statistik.

Arbetarrörelsens tankesmedja har i en rapport nyligen slagit fast samma sak. Jag citerar:

I finansplanen 2008 räknades det totala antalet ersättningsdagar inom de sociala trygghetssystemen (inklusive karensdagar och sjuklönedagar inom ramen för arbetsgivarperioden) om till så kallade ”helårsekvivalenter”, det vill säga hur många årsarbetskrafter denna totalsiffra motsvarade, något som angavs till 1,1 miljoner individer. Detta räknesätt innebär att anställda som varit korttidssjuka i influensa ingår i ”utanförskapet” och ”massarbetslösheten”, trots att det med alla normala definitioner handlar om icke-arbetslösa personer.

Det betyder också att ”utanförskapet” innefattar personer, som under året haft en period av arbetslöshet men nu åter har jobb, återigen icke-arbetslösa individer. ...

Regeringens sätt att använda modellen bör närmast beskrivas som statistikmissbruk.

Debatten om de borgerliga partiernas sätt att bygga upp "utanförskapet" visar hur viktigt det är vilka begrepp vi använder. Ordet utanförskapet är försåtligt och riktar ljuset mot för höga bidrag och människors incitament. Om man i stället använder ord som "utslagningen" eller "utsorteringen" från arbetsmarknaden riktas i stället fokus mot brister på arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken.

Det är mer intressant att vända på steken. Jag tycker att det norska exemplet med Inkludering och Inkluderingsavtal är lockande. Då sätter man fingret på vilka åtgärder som kan göras för att människor ska kunna vara kvar och ha en plats i arbetslivet även när arbetsförmågan kanske inte längre är 100 %.


Läs även andra bloggares intressanta åsikter om utanförskap, alliansen, politik, jobb, arbetslösheten, moderaterna

Opinionsundersökningar är som parfym

Synovate/DN publicerar i dag en ny opinionsundersökning som visar att oppositionen åter drar ifrån de borgerliga regeringspartierna. Israels president Shimon Peres har myntat det kloka uttrycket "Polls are like perfume -- nice to smell, dangerous to swallow." I min översättning "opinionsundersökningar är som parfym -- trevliga att lukta på , men farliga att svälja". Trots det är alla politiker oavsett parti extremt intresserade av vad opinionsundersökningarna säger.

Opinionsundersökningar säger enligt min uppfattning väldigt lite om hur det kommer att gå i nästa val, dit är det alldeles för långt. Men de är viktiga på två andra sätt.

För det första påverkar de politikernas humör. Företrädare för partier som går dåligt blir stressade och misslynta. Många tankar ägnas åt det dåliga resultatet och vad man kan göra åt det. Man frestas göra nya utspel som kan misslyckas. Vinnarna å andra sidan känner medvind och får självförtroende.

För det andra påverkar de omgivningens intresse. Aktörer i media, organisationer eller företag som är beroende av politiken påverkas markant av vilka som ligger bäst till i opinionen. Jag märker det tydligt i det socialdemokratiska Jobbrådslaget. Nu när vi socialdemokrater har så höga siffror märker man att det är väldigt mycket mer intressant att tala med oss än det var säg sommaren 2006. Vi får rätt mycket media på vår nya jobbpolitik. Jag är övertygad om att det inte främst beror på att den är så intressant (även om den givetvis är det :-) utan på att många tror att det kanske blir vi som tar över 2010.

Opinionsundersökningarna är alltså sakligt sett rätt betydelselösa så här långt före ett val men har stor betydelse för psykologi och bemötande.

Promemorian och Monica Green tar upp andra aspekter på frågan.

Läs även andra bloggares åsikter om opinionsundersökningar, politik, socialdemokraterna, jobbrådslaget, opinionen, oppositionen

Stoppa extremistpropagandan i skolan

JK har i ett yttrande kritiserat Karlbergsskolan i Köping för att de nekade Nationaldemokraterna att dela ut politisk information till eleverna. JK säger att man inte får utestänga ett politiskt parti för att det har en uppfattning som inte stämmer överens med skolans värdegrund. Nyheten rapporteras av TT, SVT, SvD och Ekot.

Jag tycker JK:s resonemang är fullständigt fel. Yttrandefriheten ska vi vara väldigt försiktiga med men detta handlar inte om yttrandefrihet. Det handlar om vad en skola tillåter inom sitt område. Varför ska en skola eller för den delen andra samhällsinstitutioner tillåta alla lagliga yttranden att framföras i sina lokaler.

Pornografi är ett bra exempel. Det finns många slags laglig pornografi. Jag anser ändå att en skola, en förskola eller ett sjukhus ska kunna neka någon att visa pornografi inom skolan. Inte för att det är olagligt utan därför att skolan inte tycker att pornograi är lämpligt för eleverna. Skolan måste få hävda sina värderingar. Om en skola inte får stå upp för sina värden riskerar den att bli värdelös!

Om JK har tolkat lagen rätt behövs ny lagstiftning som ger offentliga verksamheter ökade rättigheter att påverka vilka som får framföra och yttra vad inom deras område. Vem tar initiativet till detta?

Läs även andra intressanta åsikter om politik, JK, extremistpropaganda, nationaldemokrater, yttrandefrihet, skolan

Minska det kommunala självstyret

På dagens DN Debatt lanserar folkhälsominister Maria Larsson (kd) förslag för att minska skillnaderna i missbrukarvården mellan kommunerna. Även TT, SVT och Ekot har följt upp frågan.

Maria Larsson vill ta fram ny lagstiftning för att flytta bort missbrukarvården från kommunerna. Motivet är att det är alltför stora skillnader mellan kommunerna i hanteringen av missbruks- och beroendevård. Dessutom satsar regeringen 40 miljoner kronor för att skärpa granskningen av kommunernas sätt att erbjuda vård och boende inom missbruksvården. Anadra bloggare som kan sakfrågan menar att det är felräkningspengar.

Jag tänkte gå förbi sjävla sakfrågan och i stälelt ta upp principfrågan om hur mycket av välfärden som bör vara centralt styrd och hur mycket den ska tillåtas variera över landet. Man bör notera att ord som kommunalt självstyre inte förekommer i Maria Larssons artikel.

Jag menar att hon har rätt när hon vill ha en minsta nationell kvalitetsnivå i välfärden! Den enda gruppen som talar ofta och varmt om kommunalt självstyre är kommunpolitiker. Alla andra människor jag pratat med vill att vi ska ha en gemensam kvalitetsnivå i välfärden. Det finns inget stöd för att skolan i Hagfors ska vara bättre än den i Nacka eller att invånarna i Skåne ska få sjukvård av högre kvalitet än de som bor i Norrbotten.

För att få en gemensam nationell kvalitetsnivå för välfärden behöver vi dels slå fast för hela landet vad det ska innebära i någon typ av måldokument. Dessutom behövs nationella strukturer som följer upp, utvärderar och utövar tillsyn. Den medborgare som anser att de inte fått den välfärd som alla i Sverige ska få ska ha någonstans att vända sig.

Decentralisering och lokalt självstyre låter fint. Självklart måste organisationen och genomförandet vara baserat på lokala förhållanden, geografi och annat. Men det lokala beslutsfattandet bör hållas borta från frågor om kvalitetsnivå och innehåll.

Jag menar att kommunalt självstyre blivit ett mantra som politiker (framförallt i opposition) ständigt för fram. Nej, bort med det säger jag. I stället ska vi prata om en minsta nationell kvalitetsnivå i välfärden. Det innebär i sin tur att staten måste axla ansvaret för att alla kommuner/landsting/regioner har sådana ekonomiska förutsättningar att de klarar uppgiften.

Läs även andra bloggares intressanta inlägg om politik, kommuner, välfärd, kommunalt självstyre och regioner.

Seminarium i Jobbrådslaget om utbildning och jobb

I dag på förmiddagen genomförde det socialdemokratiska Jobbrådslaget det första seminariet i en serie där akademiker inbjudits att skriva uppsatser om olika delar av jobbpolitiken. Tankesmedjan Agora står värd för seminarierna och de publiceras på förlaget Premiss. Ambitionen med dessa seminarier är att öka kontaktytan mellan akademin och formandet av den konkreta socialdemokratiska politiken. Forskarna Anders Stenbergs och Jonas Olofssons uppsatser om Komvux respektive de ungas väg till arbetslivet är tänkta att fungera som bränsle i den debatt som sker om den framtida jobbpolitiken i och utom socialdemokratin.

I diskussionen restes många intressanta men svåra frågor som kommer att vara centrala också för den framtida politiken:

• Hur ska avvägningen vara mellan arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken?
• Hur ska vi lägga balansen mellan generell utbildning och yrkesutbildning?
• Vad kan vi göra åt att mest kompetensutveckling går till de som redan har bäst utbildning?
• Hur ska de ungdomar som har brister i sin gymnasieutbildning kunna komma in på arbetsmarknaden och få en trygg framtid?
• Hur kan vi utveckla gymnasieskolan så att fler får den kompetens som arbetsmarknaden kräver?
• På vilket sätt kan vi fånga upp yngre människors förändrade attityder till arbete och trygghet när allt färre unga är aktiva i det socialdemokratiska partiet?

I Jobbrådslagets rapport med åtgärder för fler jobb har vi lagt fram många förslag om att reformera utbildningsystemet så att det blir närmare kopplat till arbetsmarknaden både när det gäller utbildningens uppläggning och omfattning. Så här kan förslagen från Jobbrådslaget om ett mer framtidsinriktat livslångt lärande summeras:

Livslångt lärande bygger ett dynamiskt och tryggt samhälle
Ett nytt Yrkeslyft, som en särskild statlig satsning för att lyfta vuxnas kompetens. Utveckla dagens komvux till Yrkesvux med mer yrkesinriktade kurser för omskolning till bristyrken. Kvinnor och män som vill möta nya utmaningar behöver en kraftigt utbyggd eftergymnasial yrkesutbildning som yrkeshögskola, KY och Yrkesvux. Vuxenstudiestödssystem som möjliggör för lågutbildade att studera mitt i livet. Stärk Nätuniversitetet i stället för avveckling.

Privatisering ger lägre lön

Många pratar om de offentliganställda kvinnornas låga löner i dessa dagar. En patentmedicin som ofta framförs är att privatisera fler verksamheter. Tanken är att ett ökande antal arbetsgivare ska leda till konkurrens om arbetskraften och högre löner. Men det går också att tänka sig motsatsen fler företag ska konkurrera med låga anbud.

Det finns inte bara åsikter utan också fakta i målet. Saken har undersökts vid olika tillfällen. Tidigare har Kommunal visat att om man summerar löner och andra förmåner ligger ersättningen på ungefär lika nivå. Privatiseringarna ökar nu kraftigt. Kommunalarbetaren har gjort en ny undersökning, som också Dagens Arena kommenterar, som visar att lönerna för medlemmar i Kommunal med privat arbetsgivare ligger över 1 000 kr lägre varje månad i Linköping och Östersund än hos kommunen.

Vi ser nu en snabb privatisering med stort fokus på låga priser. Samtidigt ska företagen ge vinst. Det sker genom sämre villkor för de anställda. Jag är inte förvånad men nu måste vi bromsa privatiseringarna snabbt.

Fenix Park stäms för utebliven lön

Nu stämmer Kommunal ridklubben Fenix Park för att de inte betalt lön för åtta flickor som arbetade där förra sommaren. SVT och Kristianstadsbladet rapporterar att det är över 100 000 kronor i lön som inte utbetalats förra sommaren.

Förra sommaren satte Kommunal Fenix Park i blockad eftersom de vägrade teckna kollektivavtal. Ägaren utnyttjade unga flickors intresse för ridning och gav dem löner och villkor som är långt sämre än avtalet anger. Den värsta händelsen var när ägaren till Fenix Park försökte köra över två av Kommunals medlemmar och blockadvakter.

Fenix Park är det kanske värsta exemplet på hur en skrupelfri ägare kan utnyttja människor genom att låta bli att teckna kollektivavtal. Vi har alla läst ett oräkneligt antal artiklar om hur hemskt det var att facket pressade hårt för ett kollektivavtal vid salladsbaren i Göteborg.

Men det är rätt enkelt. Antingen har vi ordning och reda på arbetsmarknaden med löner och villkor utifrån ett kollektivavtal. Eller så får vi acceptera att vissa arbetsgivare utnyttjar sin maktställning som Fenix Park har gjort.

Den som är intresserad av hur media skildrar facket kan fundera på varför ni som bor utanför Skåne inte kunnat höra eller läsa något om de övergrepp som skett vid Fenix Park.

Korkat att lägga ned Nätuniversitetet

I går kom SCB med en rapport om den kraftiga expansionen av studier på distans i högskolan. De skriver: "Ny statistik från Högskoleverket och SCB visar att en av fyra studenter läser på distans. Under de senaste tio åren har antalet distansstudenter tredubblats. " Detta måste beskrivas som en klockren succé. (Som en av de som tog fram förslaget till Nätuniversitet är det klart att jag är nöjd.)

Vi vet sedan tidigare att studenter vid Nätuniversitetet har en betydligt bredare social rekrytering än vid resten av högskolan. Därför är den borgerliga regeringens politik att lägga ned Nätuniversitetet så väldigt negativ. I en analys av konsekvenserna för en nedläggning framgår att en nedläggning tydligt kommer att försämra möjligheterna till distansstudier.

Regeringens förslag är både märkligt och omodernt.

När lågkonjunkturen kommer

Nordea har idag lagt fram en pessimistisk konjunkturprognos som pekar på en lågkonjunktur och stigande arbetslöshet nästa år. Nog blir man orolig när Bank of England ser sig tvingad att pumpa in 600 miljarder i banksystemet. Den internationella oron kommer närmare Sverige. Prognosen kan mycket väl vara fel men förr eller senare kommer nästa lågkonjunktur. Den intressanta frågan är hur djup den blir och vilka effekter arbetslösheten får.

Den dyrare men sämre a-kassan lett till att 450 000 personer lämnat a-kassan. Ett tapp som inte stannat av. Mer kan komma i takt med nya försämringar. De som är deltidsarbetslösa har just fått en ännu sämre försäkring vilket riskerar att leda till att ännu fler väljer att lämna. Så länge konjunkturen är god kan många klara sig utan den försäkringen. Sysselsättningen enligt AKU är nu 4,286 miljoner människor, medan enbart 3,356 miljoner är medlemmar i a-kassan. 900 000 som jobbar saknar alltså försäkring mot arbetslöshet.

Reinfeldt och Borg har börjat backa från tanken på obligatorisk a-kassa. (Maud Olofsson håller dock fast, en spricka i regeringen?) Jag tror inte att regeringen kommer att lägga fram ett förslag som innebär att grupper som poliser och läkare kommer att tvingas betala för en a-kassa de inte vill tillhöra.

Det innebär att vi nästa lågkonjunktur kommer att få se många arbetslösa som hänvisas till socialbidrag (försörjningsstöd). Det är en väldigt låg levnadsstandard. Dessutom skapar det en hård press på kommunernas ekonomi. När kommunalråden förutom det ser regeringens bedömningar om en krympande kommunal ekonomi blir tillvaron kärv.

Om inte regeringen antingen kraftigt ökar kommunernas resurser eller gör a-kassan mer attraktiv kommer redan en mild lågkonjunktur att leda till snabba nedskärningar i den offentliga välfärden. Det är dåligt för medborgarna och väldigt negativt för medlemmarna i Kommunal.